Jag tillhör den generation iranier, som för trettio år sedan tågade i stora, fredliga demonstrationer genom Teherans gator; som drömde om ett samhälle där man fritt kunde forma sina tankar och yttra sina åsikter utan rädsla.
Vi ville ha oberoende och granskande media, en självständig rättsapparat, fria fackföreningar, social och politisk jämlikhet. Vi var många och hade självklart olika åsikter i stora frågor, men vi sökte alla en väg som skulle leda till demokrati i Iran.
Vår revolution lyckades. Det monarkistiska Iran med sin tvåtusenfemhundra-åriga historia av envåldshärskare fick sitt slut. Men vår vision om ett fritt samhälle förverkligades aldrig.
Revolutionen ändrade riktning tillbaka mot en ny form av diktatur. Den tusentals år gamla sedvanan togs åter i bruk: staten dikterar-folket förväntas lyda.
Vi var kanske naiva som trodde att allt skulle bli bra bara monarkin försvann. Men vägen mot demokrati är en process som kräver tid och mognad.
Revolutionen 1979 var ett steg på vägen att göra det iranska folket fritt från förtryck och bara en bricka i stormakternas strategiska spel. Det vi ser idag är en fortsättning i riktning mot en förändring som inte går att stoppa. De nya generationer iranier som fötts sedan 1979 är idag i majoritet och den regim som inte lyssnar till deras röster är dömd att gå under.
Idag den 9 juli är det tio år sedan studentprotesterna i Teheran slogs ner med våld. Många studenter dog, ännu fler misshandlades och sattes i fängelse. Det som sker nu är en fortsättning på deras kamp. Dessa unga människor lever vidare i vårt minne och är inskrivna i vårt folks historia. Deras protester var inte förgäves.
Vi iranier är ett och samma folk var vi än befinner oss i världen och majoriteten av oss bär på en gemensam dröm: Demokrati. De miljoner människor som vi sett tåga i milslånga demonstrationer är varken bråkmakare, terrorister, spioner, utländska lakejer eller damm och grus: de är människor som önskar vara delaktiga och forma sina liv i ett fritt iranskt samhälle. Att beskylla dessa människor för att ha blivit lurade och vilseförda och att gå utländska makters ärenden är att omyndigförklara en hel nation.
Genom de senaste veckornas protester har Iran förvånat stora delar av omvärlden. Men vi som känner det iranska folket har vetat det länge: Iran är en öppen nation som vill dialog, modernitet, lika villkor mellan män och kvinnor, social och ekonomisk utveckling.
Jag är stolt att vara en del av detta folk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar