På scenenden 9 juli Alireza Mojalal

Alireza Mojalal håll sitt tal på Farsi och Journalist och programledare Mojdeh Zandieh översatt talet till Svenska.

Foto: Murat Kuseyri

Vi är samlade här idag för att med respekt tänka på alla dem som orättvist och brutalt har fått och får betala priset för demokrati med sitt blod. Jag pratar om alla de tappra ungdomar som ställt sig först i raden för det iranska folkets uppresning mot förtryck och orättvisor. Hjärtligt välkomna! Denna gång har hela jag blivit ett med kärleken Denna gång har hela jag slutat tänka på slutet Det iranska folkets senaste uppresning mot diktaturen i Iran, deras starka våg av protester har fått omvärlden att med häpnad beskåda det här tappra folkets mod. Omvärlden har fått beskåda ett helt folk, unga som gamla kräva tillbaka sina självklara rättigheter som en nation, som ett land, som människor och som världsmedborgare. Svaret från makthavarna blev skoningslösa våldsamma attacker, misshandel och mord mot en nation som ropade efter sin egen frihet. Att 40 miljoner iranier deltog i senaste presidentvalet ska inte tolkas som något annat än att folket sökte förändring och förbättring, de tog tillfället i akt att visa sin förhoppning om en folkligare regering. De röstade inte på en enda mans herravälde över ett helt folk! Yttrandefrihet, pressfrihet, frihet av givande och tagande av information via alla möjliga medier utan att behöva frukta förföljelse, förtryck och censur. Rättigheter förenliga med deklarationen om mänskliga rättigheter är bland de mest grundläggande självklarheter för en medborgare. Konstnärer och andra personer som arbetar inom kulturella verksamheter hör inte hemma på gator och torg. Deras plats ska vara säkrad inom deras eget arbetsområde, en trygg plats att kunna skapa sin konst vare sig det handlar om deras skrifter, artiklar, dikter, romaner, skådespel, produktion av ljud och bildmaterial o.s.v. Det är med hjälp av skapandets genomslagskraft och den grävande synen och berättarkonsten som man kan beskriva ett samhällets positiva och negativa sidor. Dessa rättigheter måste respekteras och praktiseras! Havets vågor exciterar så länge rörelsen finns, en stillastående våg platsar bäst i en bäck och inte i havet. Vi står här idag för att visa vårt stöd och vår samhörighet med folket i Iran, vi ger vårt stöd till den tappra unga generationen och alla de protesterande konstnärer och kulturellt aktiva personer som allt för länge har förtryckts. Vi fördömer starkt förföljelsen av dem och deklarerar härmed att vi kommer att följa och engagera oss i deras förtryckta röster var vi än befinner oss. Vi ser till att deras röster hörs överallt. Vi kommer att finnas vid deras sida ända tills den dagen de lyckas med att sprida ljuset och övervinna detta mörker av diktatur som sträcker sig över hela Iran. Öppna ditt fönster, du hör en röst Rösten talar om gryningen som kommer efter natten Om det onda monstret försvinner, Då kommer Nedas blod att inte gå till spillo I den här sagan det är vi alla tillsammans som är hjältarna Och vi ska (tillsammans) leda den blodtörstiga tyrannen mot sitt slut