Jag står här på samma torg som vi har stått många gånger ochdemonstrerat vår avsky mot diktaturer av alla färger och namn, motlatinamerikanska krigsherrar, mot den israeliska ockupationen avPalestina, mot kriget i Irak. Nu är det iranska folket som vill blihört och som vill se förändringar. De har rätt att kräva respekt ochförändringar av sina ledare, de har rätt att utöva sin rätt att väljaoch att välja bort. Mulornas tid är förbi, nu är det folkets tid. Detsamma gäller Gaza och Västbanken, palestinare vill ha rätt att leva ifred och odla sina oliver.Jag kom från fängelset i Sydamerika, fängslad och skickat i exil avdiktaturens Uruguay. Då, för trettio år sedan, var Sverige ettgeneröst asylland och en ambassadör som Harald Edelstam öppnade densvenska ambassaden i Santiago för att få in i Sverige några hundra avde mest förföljda chilenare, av de som hade försvarat till detyttersta ett legitimt val och ett folkvald president, SalvadorAllende.Då var det USA som inte respekterade folkets vilja och iscensatte ochstödde en statskupp som gjorde Chile till ett stort fängelse. Idag ärdet många av oss som står här och kräver att det iranska folkets friaval ska respekteras och att inget fusk ska tillåtas, att människornasrätt att protestera på fredligt sätt ska respekteras. Och vi skulle behöva enny Harald Edelstam, som öppnar ambassaden för de mest utsatta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar